Moj dom

Det var länge sen , tiden går fort ...minnen från den tiden var mörka , mörka tider. Jag är ett barn som inte har någon pappa.Jag har alltid tittat på människors längtan efter.Jag drömde att min pappa kramade mig hårt och jag väntade varje gång vid ytterdörren på han.Mitt hem är en återvändsgrän jag har aldrig haft bra minne av mor eller
minnet av fadern. Smärta är det som leder mig till botten ibland men jag börjar bli starkare.
Och som barn brukade jag vara glad ,jag minns de härliga dagar Nu har jag inte de, och de har inte mig.
Eftersom de sprang ut ur mitt liv.



Smärta är det som leder mig till botten




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0